Förändringsförslag

De förändringar kursdeltagarna föreslog till nästa gång, var kortfattat följande:

- Fler universitets/högskolepoäng för studieinsatsen.

- Tydlighet i att det krävs mer tid än man först tror.

- Att allt studiematerial finns på nätet från början.

- Fler telefonkonferenser.

- Fler lärare för att ge snabbare feedback på inlämningsupgifterna.

- Bestäm och meddela datorprogramstandard före kursstart.

- Fler och mindre inlämningsuppgifter för att ge en jämnare arbetstakt.

Se bilaga 11, fråga 54.

Främsta fördelarna respektive nackdelarna med distansstudier

Några av de fördelar och nackdelar studenterna tog upp med distansutbildning ges i tabellen nedan utan inbördes rangordning. Se även bilaga 11 fråga 36 och 37.

Tabell 11 - Primära för- och nackdelar med distansutbildning utifrån studenternas perspektiv. (slutsats 43) (slutsats48)

Inlärningssätt

Inlärningen har gynnats mest av de individuella uppgifter som kursledningen skapat enligt studenternas egen skattning. Det är därför av stor vikt att dessa formuleras med omsorg. Därefter har man vunnit mest kunskap genom litteraturstudier och laborationer. Sedan följer i en fallande skala: gruppuppgifter, föreläsningar, projektarbetet, kommunikation med kurskamrater, instuderingsfrågor och i liten grad den kommunikation man haft med sina arbetskamrater.

Figur 35 - Upplevd grad av inlärning i olika situationer.

Figuren nedan visar rangordningen av inlärningssätt enligt studenternas uppfattning. Man lär sig bäst genom att konkret göra saker, vilket betyder att riktiga laborationer var att föredra framför datorsimulerade experiment. Något förvånande resultat med tanke på att de valt att läsa ett tekniskt ämne är att "lära sig med hjälp av siffror" är rankat lägst. Å andra sidan var det en misstanke kursledningen haft från början och därför minimerat detta sätt att förmedla stoffet på. Det var nog en bra utgångspunkt.

Figur 36 - Rangordning av olika inlärningssätt: "Jag lär mig bäst genom att...."

Figuren nedan visar kunskapsutvecklingen som varit hög vad gäller signalteori, laborationsutrustning, internet och e-post. Däremot har man inte i högre grad som grupp betraktat utvecklat sina kunskaper om datorer. Förväntningarna på kursen har infriats, det var ju en kurs i signalteori och detta kunskapsområde upplever man också har utvecklats mest. På köpet har man fått lära sig en hel del om distansteknik. En fråga som hör till det pedagogiska klimatet är om man känt sig fri att ställa vilka frågor som helst - det har man i hög grad gjort. Någon generell förbättring vad gäller självförtroende i studier, att komma till "tals" mer än i en vanlig kurs eller skriftlig förmåga kan inte utläsas i resultatet. Det är positiva förändringar som har rapporterats i utvärderingar från andra distansutbildningar. Men de kan alltså inte beläggas i denna studie.

Figur 37 - Graden av kunskapsutveckling enligt studenternas egen skattning.

Figuren nedan redovisar information som har att göra med studenternas känslomässiga upplevelser av kursen. För nästan alla redovisade frågor är det en liten spridning i svaren kring medelvärdet. Men för frågan "Har du funderat på att hoppa av kursen" är spridningen stor. Det är åtta personer som "i mycket hög grad" eller "hög grad" funderat på att hoppa av kursen, medan femton personer "inte alls" haft dessa tankar. Det är värt att beakta när man tolkar kursens höga genomströmningstal, 94%, att det var ganska många som kunde hoppat av kursen vid något kritiskt skede, men av någon anledning har de trots allt genomfört sin utbildning. För många studenter är det viktigt att prestera bästa möjliga resultat, vilket kan leda till positiva eller negativa krav på sig själv i studiesammanhang. Nio personer har angett att de är rädda för att misslyckas och elva personer har varit oroliga att kursen varit för svår för dem. Dessa uppgifter är viktiga att ta reda på för att i tid kunna stödja studenterna och skapa en trivsam studiesituation.

Figur 38 - Känslomässiga faktorer av betydelse för studieframgång och avhopp.

Glädjande nog anser en överväldigande majoritet att kursens kunskaper ger förutsättningar för att kunna fortsätta lära sig i arbetslivet på egen hand. Det bådar gott för det "livslånga lärandet".

Figur 39 - Ger kursen förutsättningar att gå vidare och själv lära sig på arbetsplatsen?

Kursen som helhet (slutsats 50)

Det "viktigaste "som man lärt sig i kursen, enligt en öppen fråga, var bland annat det tekniska faktaspråket, signalteoretiska faktakunskaper, mätmetoder, problemlösning, distansteknik och samarbete med andra yrkesgrupper (se bilaga 11, fråga 31).

Kursen som helhet bedömdes hålla en bra standard på de åtta variabler som listas i figuren nedan. Värt att notera är att examinationsformen var uppskattad av deltagarna. Sjuttio procent av deltagarna gav slutomdömet "Mycket bra" om kursen, se nedan. En snarlik fråga: "Hur intressant var kursen" gav ett likartat resultat. Här finns dock några (6%) som reserverat sig med att svara neutralt, vilket kan tolkas som att de tyckte att kursen var bra, men att de själva hade lågt intresse för ämnet.

Figur 40 - Omdömen om kursen som helhet.

Figur 41 - Vad tycker du om distansutbildningen som helhet?

Figur 42 - Hur intressant var kursen?