| Telefonintervjuer Del 3 | |||
| Telefonintervjuer med kursdeltagarna
Muntlig kontra skriftlig kommunikation Nedan följer ett längre resonemang om möjligheter och begränsningar med e-post- och telefon-kommunikation - mellan muntlig och skriftlig kommunikation: Ulf: Jag är lite trög på det här med e-mail måste jag erkänna, jag kan inteÖjag ser inte så där några enorma fördelar med det, för att jag ser nog mer en verbal kontakt som bättre. Henrik: Du menarÖen muntligÖ Ulf: Ja, att sitta och snacka med folk, för att det blir ändå så att man skickar någonting och sen så, man kan ju inte få den här spontana kommentaren tillbaka. Visserligen får man en kommentar, men den kan ju dröja ett visst antal både timmar och dagar, ju. Henrik: Mm. Skulle det vara bättre ochÖha någon slags ämnesinriktade telefonkonferenser? Ulf: Nej, men en öppen tid att, på fredag mellan 13 och 15 så svarar Henrik Hansson. Henrik: Telefonmottagning? Ulf: Ja. Henrik: Ja, okej. Då, så det är egentligen individuella frågor som du mest skulle vilja ställa muntligt...(Ulf: Ja, och just det här med...) diskussion och följdfrågor som inte går att köra på e-mail lika lätt. Ulf: Som den här frågan jag ställde om LTI-system, den hade kanske varit svår att föra på e-mail. Henrik: Du tror det? Ulf: Jag tror det. Htminstone så känner jag det så just nu. Henrik: Ja. Anders: Det är både och där, jag har ju inte heller använt e-mail, jag har använt e-mail ett tag, aldrig någonsin i den här omfattningen som nu jag är välÖuppe i en 450 mail sen kursstart. Ehh, och det är så här att det du säger är alldeles klart, va, det finns ingenting som kan ersätta den personliga kontakten, allra bäst är det om man träffas, därefter kan telefonen komma, man har en omedelbar får respons på en gång och kan diskutera en följdfråga. Det går inte att ersätta det med e-mail, det går bara inte, men, det är 36 kursdeltagare och det är ju det som gör att, jag har ju en hel del kontakt på telefon ändå va, det är ju olika saker, det är folk som söker mig, jag jobbar ju inte med det här heltid och det går inte att nå mig all tid och så va. Men, men ibland kan det gå åt en halvtimme sammanlagt i ett ärende som tar fem minuter bara i att jaga folk sammanlagt va, man ringde, den var inte där, den ringde jag var inte där och så va. Och det är det som är problemet, va att inte det, annars hade det ju naturligtvis varit jättebra om man hade kunnat ha, om man säger då att vi hade två timmars telefontid varje vecka, på 36 studenter, det skulle innebära att det var alltså 25 som satt och var alldeles frustrerade i två timmar för det bara var upptaget, så kommer det att bli, va. Ulf: Det är ju inte allaÖ Anders: Så det är jättesvårt. Ulf: En del frågor kan ju föras på e-mail, det är ju helt klart. Anders: Fler än jag trodde från början faktiskt. Ulf: Ja, det är väl det att man ska lära sig det här mediet. Anders: Ja, det handlar väldigt mycket om det, va. Och det är oerhört mycket lättare att kommunicera via e-mail med någon som man vet vem man har i andra änden, va. Och man kör en ganska informell stil och hoppsan jag glömde en sak och så skickar man en gång till och så här, va. Det är inte som att skriva ett brev, vilket det ofta blir de första månaderna för e-mail, då skriver man brev där också och är väldigt formell och lägger ned massor med tid. Ulf: Jag känner det. Anders: Men det kommer man över ganska fort och sen är man lika slarvig där som när man pratar. (skratt). Det är ju det som är en av anledningarna, man väger ju inte orden alls på samma sätt och man ändrar sig för man tänker samtidigt (JaaÖ) Anders: Men samtidigt så finns det, det har jag också märkt, det finns en väldig poäng i detta ibland att formulera sig skriftligt, jag har fått sådana här reaktioner ibland att ibland räckte det med att jag skrev frågan för då kom jag på svaret. För i och med att jag formulerar det, och den tankeprocess som är förknippad med det, gör att jag strukturerar det så att jag ser svaret ibland. Det finns en sån poäng också i detta. Henrik: ...man är ju mycket mera van vid att prata, det lärde man sig aldrig, utan det växte man upp med. Men jag tror att det är framför allt när det gäller inledande problem att ringa in ett problem, det oklara diffusa samtalet det är väldigt svårt i e-mailsammanhang. När man resonerar lite grann och, och sonderar, det är ju svårt att göra i text, där får man nästan vara helt klar över att det är en avgränsad sak man frågar efter. Har jag fel? Ulf: Nej, det är så. Henrik: Det är också olika lärstilar tror jag, en del lär sig med öronen och andra lär sig med texten, va och, men jag tror att frågor via text blir mer koncentrerade och blir mer specifika kanske. Dom måste vara uttömmande så att säga i, i själva frågan vad man menar och det är lite svårt att skriva faktiskt. Det är lättare att utveckla någonting muntligt, och jag undrar kanske om man hade en telefontid, Anders där så är det inte alls säkert att du skulle vara nedringd, va för att det är möjligt attÖen del tar det tillfället och andra använder e-mail, jag vet inte hur mycketÖvilket tryck det blir, va. För när man ser dom här spontana kommentarerna till internetpaketet så är det ju inte så många, va. Det är ju text då va, men det kan hända att några skulle se det som en bra möjlighet att ha den chansen att muntligen komma fram. Tina: Jag tycker också att, samtidigt, att det är väldigt svårt att,..fråga via e-mail det är jättesvårt alltså, det måste jag bara säga, för jag vet inte om det är det att,...att det krävs så mycket,...jag kan som inte formulera frågor! Henrik: Neej,...nej jag förstår att det,... jag tror också det att den,... tekniken,...kräver då att man,... ja, är man lite mer diffus så behöver man kanske det muntliga mer. Tina: Ja just det! Det är just det! eftersom, eftersom det känns som att det är så mycket som är diffust, så att om jag ska försöka formulera en fråga så kan jag som inte formulera en fråga, för jag har inte förstått så mycket så jag riktigt kan formulera frågan ibland. Anders: Det blir en så där lite mer allmän fråga - HJÄLP, det här var knepigt! Senare i samma intervju: Henrik: ...jag funderar på hur ni tänker nu om det är så att det är den här åskådarpedagogiken som ni är ute efter lite grand, att man lyssnar in sig och att det fastnar bättre på det sättet? Veronica: Jaa. Henrik: Vi har ju vänt på det lite grand och.... Tina: Jaa,... Henrik: ...slänger ut ett problem som ni får,... börja,... Veronica: Jaa,... Henrik:... rota fram,... tankarna utifrån då. Jag är lite tveksam till att,... man löser allting genom att man sitta i en stor sal och lyssna på någon, eller att man sitter i en videokonferens och lyssnar på någon. ...Man kan lätt prata för fort, för svårt,... Veronica: Men då kanske man skulle samla då, jag menar om,... om Anders nu ser att vi är några stycken som inte riktigt har förstått det här, att man skulle ta en lite fördjupad undervisning med oss. Sedan dom, kanske det finns dom som förstår allting och dom behöver kanske ingen vidare undervisning. Henrik: Mmm,... ja just det, att man skulle.... Veronica: så måste det ju,... Henrik: ... segmentera det på något sätt,... och göra,... riktade insatser. Veronica: Jaa. Jag menar om vi, om jag som känner ganska mycket panik då, kanske i,.. i,..istället för att jag hoppar av utbildningen nu,... kanske jag skulle behöva få lite mera,... ehh,... mera,... hjälp då,... för att klara av den, och för att jag skall gå igenom den än att jag hoppar av, jag vet inte vad ni tycker om det? Henrik: Det är Anders som skall tycka då. Anders: Nej men alltså, jag kommer ju att ge all den hjälp som jag bara,... kan ge, ehh,... nu,... har jag ju, om vi, i ärlighetens namn så har jag inte fått så stor chans att hjälpa dig. Veronica: Neej, för jag känner det så svårt att, att, ... att fråga. Anders: Mm,... men,... punkt nummer ett är ju att,... försöka komma över den tröskeln. Tina: Men de.. det, det som jag, det som är svårt då, det är det att,...när man ställer en fråga,.. så får man alltid en jätte-jättemånga följdfrågor, i alla fall får jag det (Mmm)....det är dom där följdfrågorna som, som jag måste ibland få svar på för att sen, kunna, förstå svaret. För många var kursen en första stimulans att lära sig och skaffa tekniken, citat: Ivar: Det var lite strul i början att komma igång och så där. Man fick lägga ner lite tid, för vi hade ju inte någon e-mail t ex när vi drog igång här. Vi skaffade ju det ganska omgående,... (Jaa...) sedan tog det lite tid att få det hela och fungera, men nu rullar ju allting så nu, nu tar ju inte det någon tid i alla fall. Kvaliteten på lärarens svar har varit hög, vilket bekräftas av många studenter och även i den avslutande enkäten. Några citat om svarskvaliteten från läraren: Anders: Jag försöker svara genom att ställa nya frågor ganska ofta. Hur har ni uppfattat vår dialog där? Jill: Jaa, jag tycker att det har varit nyttigt och bra,... du har ju,... kommunicerat med mig en extra vända,... eftersom jag skickade,... efter dina frågor på mina inlämningsuppgifter så,... frågade jag ju om igen då.(Mm?) Det var,... väldigt klargörande och bra svar jag fick den gången. Det, då var det alldeles solklart för mig så att,... det, det kändes bra. Och det, gick smidigt och... få svar, så att det, det var en fördel, det var bra. Cecilia: ... jag tycker att det,... har fungerat väldigt smidigt det här med e-mail. Och där har jag verkligen upplevt att jag har fått svar väldigt snabbt...ja det har fungerat jättebra tycker jag ----- Ivar: Du har varit oerhört snabb med dina e-mail-svar. Det uppskattar jag väldigt mycket. Det har fungerat suveränt bra med e-mailen. Och jag tycker också att jag fått bra svar. Att rita synkrona bilder via e-post Veronica: Men det jag känner också ibland kan vara problem med e-mail, det är att man inte kan rita och förklara (Mmm). För dom som har försökt förklara för mig i alla fall dom har fått rita väldigt mycket i kurvor och diagram och,... och så, och det kan du ju,.. det är ju väldigt svårt i telefonen och på e-mailen. Henrik: Ja, det är svårt i telefonen i alla fall (skratt) Tina: Ja men, men alltså, det är, det är inte,... och förakta just det här,... svaren man får av kroppen ungefär, för just sådana saker när man pekar och man ritar och allting sådana saker, det,.. det hjälper en ju att förstå så mycket. Veronica: Mm. Henrik: Du menar att det,... det räcker inte och skicka själva bilden, på fax då, utan man ska, man skall göra den - man skall bygga upp....... Veronica: Ja.. Henrik: ...man skall se liksom när den ritas upp då? Tina: Ja alltså, det är ju det optimala.... Veronica: Mmm. Tina: ...det är ju bara att konstatera, att egentligen så kan man ju inte helt,.. eh,.. bästa är ju att ha en person framför där jag kan fråga och jag kan rita och jag kan,... få det där samspelet ungefär. Henrik: Mmm,..mm,.. jaa,...det förstår jag,.. men svårigheten där är ju att det,... i ett klassrum då, om jag säger, vi är ju 38 stycken i den här kursen, att då ha en anklang som precis stämmer med alla olika personers,.. eh,.. nivå och,... Tina: Nej det är ju jättesvårt, det är jag ju fullt medveten om. Henrik: ...eh,... så lite grand åt handledarhållet blir ju lärarfunktionen nu när det är på distans, att man,... genom dom här inskickade uppgifterna ändå kan se ungefär var varje student ligger någonstans och ge feedback på det så som Anders gör då. Ehh,... men det, det är som sagt,... frågan om,... det samtidiga,... det samtidiga mötet så att säga ni saknar. Jaa!, just det, det finns lite att tänka på, rörliga bilder i e-mail, jag kanske kan fråga Tom om det går. Det finns så kallade whiteboardprogram till vissa datorvideokonferenssystem där det går att rita något på skärmen från en arbetsstation som samtidigt syns på alla inkopplade skärmar, men denna teknik är inte standardiserad ännu och dessutom ganska dyr än så länge. I framtiden kanske det är lika vanligt med whiteboardprogram som med dagens ordbehandlingsprogram och det ger stora pedagogiska möjligheter. Kunskapen växer successivt fram i e-postdialogen Henrik: Ja, hur många varv går en uppgift innan den är godkänd av dig Anders? Bollar du tillbaks för kompletteringar ofta, eller är det så att du sätter rätt för det och lagrar det och sen skickar iväg att det var bra? Hur mycket interaktion är det innan det blir bedömt som färdigt? Anders: Eh, ja det är rätt mycket. Alltså, det varierar ju, det finns en del som man skickar tillbaka och , ja, jag gör en personlig kommentar till alla va, det finns alltid någonting att kommentera va, på det ena eller andra hållet, och en del är klara med en gång och en del bollas många gånger. Henrik: Okej Anders: Dom allra flesta bollas nån gång.... och det är ju då ofta så att det blir... i en del av de här fallen blir det en rolig dialog som utspinner sig, man kommer och så har man då ett svar, nämen, nu kommer jag inte längre här och så försöker jag svara med motfrågor och sen när jag märker att- nä nu går jag in med en kommentar här i stället och så. Henrik: Okej Carina: Ja, det är Carina. Ja, det har jag vart med om. Det är ju väldigt roligt faktiskt. Anders: Jo, det känns rätt så bra, va? Carina: Jaa. Henrik: Det känns som man utvecklar kunskaperna då på det sättet? Carina: Jaa, det gör det. Henrik: Det är det som är, tycker jag, den stora fördelen jämfört med att man memorerar böckerna och skriver en tenta. Då får man tyvärr inte den chansen till korrigering och tänka nytt och tänka om och så va, som det finns möjlighet till nu. Carina: Nej, det är mycket stor skillnad. Och så känner man ju att man ja att man kan påverka det mycket själv i och med vad man frågar om och så. Henrik: Ja. Anders: Och sen är det en notering där. När man gör motsvaren, som då handlar om att det här mediet faktiskt kan vara bättre på det viset än den vanliga klassrumssituationen. Där blir det ofta så att om man ställer en motfråga så, ja just det.., då känner man sig bara dum därför att man kommer inte på riktigt med en gång vad det ska va . Här får man en fråga på mail och sen kan man fundera på det i lugn och ro, och sen, ja just det, va. Vad säger ni? Så har jag upplevt många av dom här svaren. Vad säger ni, har ni någon kommentar till det? Carina: Jo, det är Carina. Jo, man kan ju tänka i en vecka och det märks ju liksom inte... Anders: Nä. Carina:....utan man kan ju tänka så länge man vill. Anders: Och det blir inte den där..., där finns en punkt då jag upplever att det här känns väldigt bra. Carina: Jaa. Vem i lärargruppen ska ha posten? Esther: Mmm, det håller jag också med om (resonemanget strax ovan) . Det enda jag har varit lite osäker på ibland är, vem ska jag skicka iväg frågan till? Ska jag skicka iväg den till Anders eller är det Arne kanske, eller är det, ja Carolina? Anders: Ja när du har en fråga sådär. Esther: Jaa. Anders: Ja, du kan göra... är du osäker så skickar du den till mig, vet du speciellt....är du inte osäker så skickar du den till den du vill skicka den till. Det är viktigt att studenterna känner till den arbetsfördelning som distanslärargruppen har, så att de vet till vem de skall vända sig med olika typer av frågor. På kursens internetsidor finns på höger sida en marginal för kommentarer. När man klickar på kommentarfältet öppnas ett e-post- formulär adresserat till den som skrivit just den sidans information. Studenten kan snabbt och lätt skriva ned sin fråga eller synpunkt och sedan skicka den till rätt person i ett ögonblick. Att bilpendla för att skicka e-post Ett mycket viktigt fynd som framkom är att användande av teknik som e-post och internet kan vara ineffektivt och definitivt inte underlätta arbetet för en studerande om det förhåller sig som för Carina, citat: Carina: Ja det är inte så väldigt mycket (användning av e-post och internet). För jag har ju ingen dator, jo det har jag ju, men jag har inte internet eller e-mail hemma då utan då åker jag då till min dotter och det kan man ju inte göra och så där varje dag, men, och då känns det ju faktiskt lite, det är ju väldigt modernt det här, men det är ju väldigt ålderdomligt för då sätter jag mig i bilen och åker dit och så skickar jag det här och nån gång har jag ringt till henne och bett att hon skulle skicka också då. Eller också så skriver hon ut det och kommer hem och lämnar det till mig, så det är ju både modernt och gammaldags. Så att det blir inte så där väldigt mycket, det gör det inte. Internettillgång, kunskap och användning (slutsats 25) Tillgången till och kunskapen om internet var väldigt ojämnt fördelad bland studenterna. Generellt kan sägas att civilingenjörerna (samtliga manliga) hade utrustning och kunskap medan de som saknade internettillgång främst var audionomer (majoriteten kvinnor). Flera skaffade sig utrustning under kursens gång. De som hade internettillgång hade det främst på arbetsplatsen, endast ett fåtal hade möjligheter att nå nätet från hemmet. Några röster om internetanvändningen: Lars: Ja, jag har haft den här internetuppkopplingen nu i....., det första jag gör på morgonen det är att starta datorn. Se om det har trillat in något. ----- Henrik: Internet, använder ni det någonting? Anna: Ja, jag använder det mycket så fort jag får en chans. Mona: Jag, jag stämmer nog av varenda kväll och ser om det kommit upp något nyttigt. ----- Anna: Det tycker jag kändes lite osäkert också, för dom första inlämningsuppgifterna som kom så gavs man inte någon aning om att det skulle komma något mer och jag som inte kan titta varje dag, jag trodde ju att detta var dom här uppgifterna… Anna: …men sen visade det sig att man måste fortsätta titta fast man trodde att det var färdigt. ----- Mona: Jag blev väldigt förvånad när liksom nästa lab dök upp och tänkte; oj, hur ska vi hinna med detta nu då? Mona: Det borde, tycker jag...allt som man ska lämna in det borde komma direkt. ----- Henrik: Använder du internet? Ninni: Ja. Henrik: Mm..Och… Ninni: Sen i söndags. Henrik: Ja. Har, går det bra? Ninni: Ja, jag har inte fattat det, jag ligger nog ute rätt för mycket, jag skulle nog kunna läsa mer och ladda tillbaks till datorn tror jag. Jag har förstått av Julia, jag ligger ute hela tiden, jag läser och kollar, jag tycker det tar tid och så, men jag gör nog nåt fel. Henrik: Jaa. Anders: Har du fel, rent tekniska problem, menar du? Ninni: Neej, jag tror inte att det är tekniska problem, det är nog min hjärna som inte har begripit hur det här ska gå till. Jag vet inte riktigt vilka knappar man ska trycka på, vad man ska önska sig av det här systemet. Henrik: Mm. Anders: Men du känner att du får god handledning av Julia där, eller? Ninni: Ja, hittills har du inte löst problemet. Anders: Är det så att du känner att det finns tekniska problem eller sådana tankar finns ju alltid Tom i bakgrunden. Ninni: Jag kan ta kontakt med honom. Anders: Om det är någonting som inte funkar som det ska...Ibland kan det vara rent tekniska bekymmer där som han hjälper till att samla upp. Henrik: Men han kan även hjälpa till om det är så att man inte kan navigera riktigt bland dom här olika knapparna, så ställer dom frågorna så kan han säkert tala om. Ninni: Vad bra, det är nog navigationskompetensen som saknas. Henrik: Ja, just det. Bara beskriv precis vad det är som du hakar upp dig på och var du hamnar någon stans så kan han tala om det för dig. Ninni: Bra ----- Jill: Jag har då inga synpunkter vad gäller internet mer än att jag är tacksam så länge Julia och Maggan vill överlämna information till mej, för jag har inget, ingen internetkoppling eller någon egen e-mailadress.....Annars så vad gäller det här med telefonkonferens så tycker jag att telefonmöte verkar fungera bra, och för övrigt har jag kommunicerat med Anders via fax. ----- Julia: Jag tycker också att det har fungerat bra med e-mail och internet, och det är som Ninni sa också, att det känns bra att ha det liksom och titta på alla nyheter som kommer via, vad heter det, ja, signalbehandlings-sidan och titta på.…och att man kan då fråga något och få svar ganska omgående, det känner jag känns bra. Sen i gengäld kan det vara skönt att ha sådana här telefonkonferenser också, så det inte bara blir skrivet samtal utan man även hör röster från andra, det tycker jag kan kännas bra. Men sen är det på gång här även för Jill …vi ska ju…det är ju uppkopplat e-mail via arbetet här, men det har inte kommit igång riktigt och så här, men då har man i alla fall tillgång till e-mail, men sen hur det går att koppla till internet, det är jag inte riktigt säker på. Men e-mail kommer i alla fall. ...... Julia: Jag har försökt, när man går in på den här sidan och ska leta grejer så vill man att varje gång man tittar så ska det ha hänt någonting nytt… ...... Julia: Och så när man hade lämnat in de sista uppgifterna, så kände man jaha, vilka uppgifter ska vi ha nu härnäst och så var där bara en tom ruta. (skratt) ----- Siri: Jag har haft lite problem själv med internet.. vi har alla haft det på vår arbetsplats. Jag har inte någon gång lyckats gå runt i kursmaterialet..(Jaså?)...för det blir avbrott. Jag vet inte riktigt.. Henrik: Ni kanske har för litet minne i datorn? Siri: Jag kan ju inte använda tyvärr det då, eftersom det inte fungerar bra. Henrik: Okey, så ni har inte sett så mycket på internet då egentligen? Siri: Andra har nog gjort det mer, men jag fick mitt internet installerat för en vecka sedan. ----- Ulf: Internetet har ju en väldig fördel att det blir…snabbt får ut materialet, ju. Det är väldigt bra, ju. ----- Carl: Det är väl det också att,... internet,... är ju ett helt nytt media för mig. (Ja?)... det är ju roligt. Och det är,... det är ju spännande och,... och, och kommer att ge mycket erfarenhet och kunskap. Det är bara det att det tar ju lite tid,... det också va’, att det är nytt, att lära sig det här. ----- Jill: ..det är en väldigt nyttig erfarenhet,... att själv distansstudera på det här sättet, på det här nya sättet med hjälp av internet... det är spännande och intressant och givande. Tina: det här med hemsidan tycker jag,... det är jättebra,... ibland så,... så är det lite svårt som att,... att,... vad skall jag säga, ibland har man plötsligt missat att det har kommit upp någonting där, jag vet inte om det är jag som är,... inte kollar riktigt överallt jämt. Men det vore bra om det alltid stod på nyheter om det kom upp något nytt. Denna synpunkt realiserades och våra hemsidor förseddes med ett fält för nyheter där dessa listades och länkades till rätt plats på nätet. Papper - ett medium som ger frihet i rummet (slutsats 25) (slutsats 52) En grupp önskar att det gick att skriva ut internetmaterialet så att det materialiserade sig i ett välordnat kompendium. Dessutom ville man på ett enkelt sätt kunna skriva ut all information för ett specifikt moment oberoende av olika delar som laborationer, instuderingsfrågor, inlämningsuppgifter, gruppuppgifter, litteratur och så vidare var placerat i strukturen. Man arbetar således helst med papperskopior och inte direkt på skärmen. Internetdelen blir då en slags brevlåda, där man hämtar sina uppgifter. En förklaring till att papperskopior önskas är att det ger en större frihet i rummet. De flesta har inte internet i hemmet, men tar troligen hem internetmaterialet på papper för att arbeta med det hemma. Att som kurskonstruktör planera för användandet av dessa dubbla media parallellt är viktigt åtminstone under en övergångsperiod. Ny teknik används inte fullt ut och gammal teknik överges inte helt. Det är speciellt tydligt i brytningstider. Två motsatta taktiker i internetanvändningen, citat: Tore: Jag använder computorn när jag skall hämta hem sidorna,...(Ja).... så skriver jag ut dom med detsamma....jag bryr mig inte om att sitta och läsa på,... hemsidan. Jag skriver ut dom, jag printar ut dom meddetsamma.(Ja. Okej.) Så tar jag dom med hem,....och så läser jag dom här hemma. Göran: För min del har det varit tvärtom då.,... att sitta framför datorn. Det har varit,.. det är också något som har tagit tid, att sitta och läsa från PC-n. Så det är,... det har varit ett problem för min del också, men nu har jag printer så nu går det bättre hoppas jag. Att navigera på internetsidor utan att missa något (slutsats 25) (slutsats 52) Nedan citeras en längre diskussion om hur en större överskådlighet kan skapas på internet: Ivar: Jag skulle vilja,... komma med några synpunkter kring det här med, med materialet som vi hämtar på internet och hemsidan där.(Ja?) Det är väldigt lättillgängligt materialet... så känns det som att,... det är väldigt svårt att få en struktur på det här. Vad har jag hämtat hem, vad ...har jag uppdaterat, var har jag ...... varit in och tittat osv. Henrik: Ja, jag förstår. Ja det är svårt att få en,... helhetsbild där. Ivar: Ja just det. Det,... det är en sådan där allmän synpunkt. Jag har inga idéer om hur man skall göra det för att,... det skall gå lättare, men,...det är en synpunkt. Henrik: Ja men jag håller med dig om det, att, man vet ju inte vart i labyrinten man skall klicka runt för att hitta det som man inte har tittat på. Ivar: Nej, exakt. Henrik: Men, men jag, jag håller med om att det är svårt att veta hur man skall göra där rent,... ja programmeringsmässigt eftersom det är en bild man har åt gången. Det är inte som att man kan lägga upp femton A4-sidor på bordet här. Det ger en helt annan översikt och,... samtidigt vill man ju inte tvinga folk att gå i en viss ordning, utan det är just det som är poängen att man skall kunna hoppa från det ena, från lågt till högt och från,... ja, hit och dit och så där. Och,... det är en styrka om man vet,... vart man skall ta vägen och, och så där och,... var, var det finns saker. Men,... det ger en, en möjlighet att irra runt då väldigt,... onödigt va’. Så att det, det är det här med,... ja,... friheten och,... och,... och,... den mera,.... strukturerade vägen,... som,... är svår att lösa faktiskt. Jag vet inte om man kan göra någon slags,... visuell, tredimensionell bild som visar var det finns saker och var man befinner sig. Det har vi lite sådana knappar men,... ändå,... Anders: Jo det är lite särkodning som då hjälper att hålla reda på vilket avsnitt man är och,... lite sådana här saker har Tom jobbat med rätt, ganska mycket med, men det är ehh,... hela tiden,... tiden mer kvar att göra. Henrik: Ja grejen är att man tycker att man behöver se flera saker samtidigt och man kan, liksom bara se en sak i taget och så klickar man bort det ena. Jag vet inte om någon annan tycker det men,... jag skulle vilja,... ja att man skulle kunna ha flera uppslag (Websidor) samtidigt kanske. En uppsjö av medium (slutsats 25) (slutsats 52) Det kan ses som både en fördel och en nackdel att flera media används i kursen. En fördel är att det media som är mest lämpligt för en viss funktion eller kommunikation kan användas. En nackdel däremot är att inget media är fullständigt utan samtliga är delar som blir till en helhet först i huvudet på den enskilde studenten. Viktor: Vi har flera förmedlingssystem här, vi har e-post, vi har internet, vi har skriftligt i studiehandledningen, vi har telefonmöte och vi har lärobok mm. Det blir många saker att hålla uppsikt över. Anders: Mm. En riktig multimediakurs. Viktor: Ja, och en dataskärm är inte tillräckligt översiktlig,... Anders: Nej Viktor: .... när man skall byta blad i den. Anders: Nej. Henrik: Neej,... Viktor: Den är översiktlig på den sida som du är, men där är det stopp. Tidsanvändning (slutsats 49) Det som var mest prioriterat och som tog mest tid i anspråk var läsning av kurslitteraturen (i denna fas av kursen). Det var alltså det tryckta ordet som dominerade i studierna. Man kan konstatera att inlärning fortfarande är ett mödosamt och tidsödande arbete som inte kan mekaniseras trots all teknik vi omger oss av. Periodvis kom andra uppgifter att helt uppta den tillgängliga tiden till exempel för att lära sig hantera ett nyinstallerat internet-paket. Några citat: Henrik: Hur disponerar du din tid? ...vad är det du lägger ner mest tid på när du studerar? Linda: Ja, det är nog väl läsa boken och skriva de här uppgifterna. ----- Mona: Det är ju fortfarande att läsa och försöka förstå texten, tycker jag, än så länge. Anna: Det är samma sak för mej då att läsa den engelska litteraturen. Vi har ju först nu i veckan som gick då, börjat laborerat tillsammans, det är ju inte många timmar vi har jobbat med det då. ----- Jill: …största delen av tiden går ju åt att studera dom kompendiumen man har fått. Egen läsning. Julia: Jag känner också att än så länge är det ju också det att man läser i dom här kompendierna. ----- Ninni: Ja, sista veckan har jag lagt ned hundra procent på det här med internet och sitta där och.. Henrik: Strul med internet? Ninni: Ja, internet och e-mail. Det har tagit all tid denna veckan, annars lägger jag ju mest tid på att läsa och jag tycker det är hela tiden hjärnan är felkonstruerad, man läser och förstår det när man läser sen lägger man ihop kompendiet och då är allting borta. Julia: Ja, det är ju samma, det är mest läsningen. Med den sidan att om det varit mer där, så hade man suttit mer och läst på internetsidan. Laborationerna var ett av de speciella inslagen med denna distanskurs. Går det att genomföra? Svaret är: -Ja! Faktorer som varit viktiga är lokala studiegrupper och/eller stöd av ingenjörer/tekniker på arbetsplatsen. Några röster om laborationerna: Henrik: Tycker ni att det är bra att ni..tillsammans gör labbarna till exempel? Anna: Jo, jag tycker att det är jättebra, det hade varit helt hopplöst tror jag att sitta ensam. Det är både roligt och givande, man diskuterar kring det man ser och gör. ----- Mona: Hade man suttit ensam hade man varit mer utlämnad till ingenjören på sitt jobb och då kanske det hade blivit..att man överlåtit för mycket åt honom. Men nu sitter ju Anna och jag själva istället...Det ger tror jag mycket mera. ----- Jill: Och,... sedan var även laborationen för mig nyttig. Det,... kände jag. Det var,... kanske elementärt för dom vi laborerade tillsammans med, men för mig var det väldigt bra. Kursledningen anser att "riktiga" laborationer krävs för att man ska nå förståelse och ha praktisk nytta av dem. Därför uteslöts olika former av datorsimulationer som hade kunnat användas. Att konkret koppla sladdar till mätinstrument och mätobjekt är något annat än att klicka på musknapp och tangentbord. |