Enkäten insamlades cirka 3 månader före kursstart för att planera kursens innehåll efter målgruppens förutsättningar samt för att kunna beskriva vilka grupper som söker en distansutbildning i detta ämne. Resultaten är sammanställda för två grupper:

1. De som beställt information/ansökningshandlingar om kursen i ett tidigare skede, uppgivit namn och adress och valt att besvara enkäten. n=85.
2. Den delgrupp av de föregående som antogs till kursen och besvarade enkäten, n=31
   (36 antogs och påbörjade kursen, 34 fullföljde kursen).

Svaren för de fasta frågorna ges i sin helhet i bilaga 2. Här kommer kortfattat några resultat av att tas upp för att beskriva målgruppen och de förutsättningar som det ger för distansutbildningens utformning.

Målgruppen (slutsats 3)

Drygt 80% av dem som antogs till kursen var kvinnor. Av det totala antalet sökande var 76,5% kvinnor, vilket betyder att det är ett ganska representativt urval vad gäller kön. Åldersfördelningen för de båda grupperna visas i tabellen nedan. I den antagna gruppen är det fler personer i åldrarna 30-49 och färre personer i det yngre respektive äldre åldersintervallet jämfört med hela gruppen.

Tabell 3 - Målgruppens åldersfördelning.

Den största yrkesgruppen var audionomer med 2-årig utbildning (68 % av de antagna och 60% av hela gruppen). Det fanns även audionomer med kortare och längre yrkesutbildning, vilket gjorde att det totala antalet audionomer i kursen var 81%. Det fanns även en grupp audionomer som arbetade som lärare inom sitt område (6,5% av de antagna). Tekniker/ingenjörer stod för 13% av dem som antagits till kursen. Figuren nedan visar att över hälften av de antagna (58%) inte tycker att de har högskolevana, vilket är en större andel än gruppen som helhet (49%). Mer än en fjärdedel (25,8%) har inte gått någon vidareutbildning utöver sin grundutbildning. Endast en person av de antagna och sex personer av den totala gruppen har tidigare erfarenhet av distansutbildning. Av de antagna har alla yrkeserfarenhet inom hörselvården.

Figur 3 - Graden av högskolevana enligt självskattning av studenterna. (slutsats 2)

Det var främst genom en utförlig artikel om distanskursen i tidningen Audionomen som studenterna först fick reda på kursen (48% av de antagna och 31% av hela gruppen), se bilaga 1. De tidningar/annonsblad som endast publicerade lite information om kursen rekryterade bara ett fåtal studenter. Detta resultat visar att tidig, utförlig och riktad information om kurser är viktigt för att få ett stort antal sökande. Speciellt viktigt är det vid distansutbildning, eftersom denna arbetsform är obekant och ställer annorlunda krav på den studerande. Cirka hälften av de antagna skulle inte sökt kursen om den inte givits på distans (48%).

Hur viktiga olika skäl är för studenterna när det gäller att välja denna distansutbildning visas enligt rangordning i figuren nedan. Samtliga av de antagna tyckte att kursen erbjöd nödvändig kompetensutveckling. Andra viktiga skäl var att själv kunna bestämma när studietiden skall förläggas (93,6%), att inte behöva ha dubbla boendekostnader (93,6%), att kunna kombinera studierna med arbetet (93,5%), att slippa resor till utbildningsorten (93,5%), att det verkar intressant (93,5%), att studierna går att kombinera med familjelivet (77,4%) och det sociala livet (74,2%). I något mindre grad, men fortfarande i hög grad viktiga skäl till att söka distansutbildning, var att det ansågs billigare med distansstudier för den privata plånboken (71%) och för arbetsgivaren (67,7%) samt att man kan bestämma över studietakten själv (61,3%). Flera av dessa argument för distansutbildning är påtalade i tidigare studier och de verkar ha stor betydelse även för vår speciella målgrupp.

Figur 4 - Studenternas gradering av olika skäl till att välja distansutbildning. Den procentuella andelen av dem som angivit alternativen "Helt och hållet riktigt" eller "I stort sett riktigt" för påståenden i fråga 23, bilaga 2.

Tekniska förutsättningar (slutsats 22)

De båda figurerna nedan visar utgångsläget vad gäller den tekniska utrustningen för laborationer respektive distanskommunikation. De nödvändiga ljudlaborationsutrustningarna finns i hög grad på arbetsplatserna som för studenterna främst är audiologiska kliniker och hörcentraler. Att utrustningen finns lokalt är naturligtvis ingen garanti för att studenterna är bekanta med den.

När det gäller distanstekniken är den betydligt mindre utbredd. E-postfunktion var det endast 45% av kursdeltagarna som hade inledningsvis. Dock var det så att alla studenter kunde nås via e-post en månad efter kursstart, vilket motsvarar en kursvecka (kvartsfartstudier). Fram till dess var det framför allt fax som gällde för de studenter som inte hade e-post. Alla arbetsplatser var utrustade med fax och denna teknik fungerade som backup, när datoröverföringar inte fungerade (se till exempel "brandväggs-exemplen" i avsnittet där telefonintervjuerna redovisas). Det faktum att tekniken till stor del inte fanns på plats före kursstart innebar också att när den väl införskaffats, så behövdes en inskolningsperiod för att lära sig de nya medierna. Äldre distansteknik som fax, telefoner med telefonsvarare och högtalartelefoner är mer utbredd än den nyare tekniken som inbegriper e-post, internet och videokonferensutrustning. Det gäller att kombinera och utnyttja de tekniska resurser som finns lokalt och vara öppen för att ta till alternativa kommuniktionssätt periodvis. Om kursen hade förutsatt tillgång till videokonferensutrustning hade cirka 90% av de sökande blivit uteslutna.

Figur 5 - Omfattningen och arten av den tekniska laborationsutrustningen som studenterna hade tillgång till på arbetsplatsen före kursstart.

Figur 6 - Omfattningen och arten av den tekniska kommunikationsutrustning som studenterna hade tillgång till på arbetsplatsen före kursstart.

Resultatet på frågan om förväntade svårighetsgrader för olika kursmoment (bilaga 2, fråga 33) redovisas tillsammans med jämförande data efter genomgången kurs, se avsnittet "Avslutande utvärderingsenkät". (slutsats 25)