Dukom:s mall för databassökning.

DUKOM:s projektnummer: 127
Projektnamn: Signalteori för hörselrehabilitering
Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst cirka 50 ord vardera):

Yrkesverksamma inom hörselvården kan genom distansutbildning få den kompetenshöjande kunskap de behöver för att vidareutveckla yrket. Den pedagogisk-tekniska modell för distansutbildning som användes fungerade mycket väl och kan tillämpas med andra ämnesinnehåll. Huvudsaklig distansteknik var internet och e-post. Tio olika utvärderingssätt användes som resulterade i femtiotvå slutsatser, råd och uppslag.

Hearing health care professionals can obtain new knowledge and increase their occupational competence through distance learning. The pedagogical/technical model used in this project worked well, and can be applied to other content. Internet and e-mail were the main technological tools used. Ten different methods of evaluation resulted in 52 conclusions and suggestions.

* För att utveckla och pröva en generell modell för distansutbildning som tekniskt och pedagogiskt skall fungera med olika ämnesinnehåll.

* För att utveckla och pröva nya sätt att utvärdera utbildning och distansteknik.

* För att skapa en plattform för snabbt och effektivt kunskapsutbyte mellan lärare och studenter och med internationella kontakter.

* För att finna en form för kontinuerligt lärande i arbetslivet där utbildningsinstitutioner på distans stödjer, strukturerar och samverkar.

* För att utveckla ett samarbete inom forsknings- och utbildbildningsområdet mellan Hälsohögskolan i Stockholm och Kungliga tekniska högskolan.

* För att sprida ny och väsentlig teknisk kunskap om hur signaler behandlas i hörapparater till de yrkesverksamma audionomer och tekniker/ingenjörer som dagligen sysslar med hörapparatutprovning.

* För att kunna sprida nämnda kunskaper till dem som är bosatta och yrkesverksamma långt ifrån utbildningscentra i landet och är i stort behov av kompetenshöjande yrkesrelevant vidareutbildning.

* För att hörselskadade på sikt skall få en högre kvalitet i den rehabilitering som erbjuds genom kompetenshöjning hos vårdpersonalen.

* För att skapa nätverk mellan personer i Norden som kan arbeta/studera/forska tillsammans inom hörselrehabiliteringsområdet oavsett arbetsplats/bostadsort.

Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation?
Två organisationer är inblandade: Hälsohögskolan i Stockholm och Kungliga tekniska högskolan. Inom båda organisationerna är utbildning och forskning en naturlig del. Den 3-åriga audionomutbildningen som ges av Hälsohögskolan innehåller teknisk audiologi där KTH medverkar innehållsmässigt. Teknik i undervisning och för distanskontakter används i hög grad i båda organisationerna. Att utveckla undervisningsformerna för att nå fler studenter och skapa bättre förutsättningar för djupinlärning är eftersträvansvärt för alla utbildningsanordnare.

Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till?
Se ovan punkt 1 Bakgrund "Varför............"

Har projektets syfte ändrats under projekttiden?
Nej.

Vilka medverkade i projektet? IdÈgivning? Planering? Genomförande?
Fil Dr i pedagogik Henrik Hansson, Hälsohögskolan
Professor Arne Leijon, Kungliga tekniska högskolan, avd hörselteknik
Civ ing Carolina Johansson, Hälsohögskolan och Kungliga tekniska högskolan
Civ ing Anders Jönsson, Hörselvårdsavdelningen i Lund
Civ ing Thomas Hutchins, Team Hutchins AB, Sollebrunn
Ing Mats Lindqvist, Symfon AB, Göteborg

De ovan nämnda var huvudgruppen i projektet. De tre förstnämnda tog det första initiativet vad gäller ämnesinnehåll och pedagogisk form. Därefter rekryterades Anders, Thomas och Mats. Alla i gruppen bidrog sedan i den fortsatta planeringen av kursen som pågick under höstterminen 1996. Följande arbetsfördelning kan urskiljas:

Henrik: Projektledare, pedagogisk uppläggning, utvärdering, metoder, genomförande, bearbetning och rapportskrivning.

Arne: Planering av ämnesinnehåll och utveckling av läromedel, examinator. Utvärdering av kunskapsnivåer.

Carolina: Planering av ämnesinnehåll och utveckling av läromedel.

Anders: Planering av ämnesinnehåll och utveckling av läromedel, huvudlärare i kursen och som sådan helt ensam under flertalet moment. Utvärdering av lärarerfarenhet.

Thomas: Distansteknikansvarig. Studentsupport i teknikfrågor. Utvecklare av kursens internetuppläggning. Tekniska lösningar i utvärderingsfrågor. Utvärdering av distanstekniken.

Mats: Planering av ämnesinnehåll och utveckling av läromedel. Lärare i kursens laborationsmoment samt utvärdering av dessa. Även handledande lärare för uppgifter på det avslutande kursmomentet.

Dessutom konsulterades docenten i sociologi Nils-Magnus Björkman vid konstruktionen av utvärderingsenkäterna.

Från USA medverkade via videolänk vid ett tillfälle forskaren Mead Killion.

Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför?
Se ovan.

Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner.
Hälsohögskolan utbildar personal för vård- och omsorgsarbete medan Kungliga tekniska högskolan utbildar ingenjörer för olika verksamheter i samhället. Det finns en rad skillnader mellan dessa utbildningskulturer som har att göra med olika kunskapsintressen, studenturval och undervisningstraditioner. Grovt förenklat kan man finna följande motsatspar mellan dessa båda utbildningskulturer:

* Kunskapsobjekt: Människa - teknik
* Lärare/studenter: Kvinnor - män
* Paradigm: Humanvetenskap - naturvetenskap

Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden?
Ja, med all sannolikhet. Denna undervisningsform och vår modell kommer att expandera och utvecklas ytterligare.

Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation?
Ja, lärarkompetensen har höjts genom erfarenheterna. Kontakter med människor runt om i Norden har etablerats och ger möjligheter till fortsatt samverkan. Grundutbildningen tillförs nya läromedel och pedagogiska former. Andra utbildningar har visat intresse för vår modell. Det finns planer på att ordna doktorandutbildning på distans för audionomer. En av studenterna vill fortsätta med högre studier inom ämnet och med den form som utbildningen varit upplagd på.

5. Målgrupp/-er och rekrytering

För vilka studerande planerades och genomfördes projektet?
Yrkesverksamma i hörselvården med intresse för den tekniska rehabiliteringen av hörselskadade: audionomer, ingenjörer/tekniker, läkare och andra.

Varför vände sig kursen till just dessa?
* För att sprida ny och väsentlig teknisk kunskap om hur signaler behandlas i hörapparater till dem som dagligen sysslar med hörapparatutprovning.
* För att kunna sprida nämnda kunskaper till dem som är bosatta och yrkesverksamma långt ifrån utbildningscentra i landet och är i stort behov av kompetenshöjande yrkesrelevant vidareutbildning.
* För att hörselskadade på sikt skall få en högre kvalitet i den rehabilitering som erbjuds genom kompetenshöjning hos vårdpersonalen.

Hur informerades om projektet?
Genom artiklar i tre facktidningar samt två annonsblad. Rikstidningen Audionomen riktad till audionomer i Sverige (se bilaga 1 i slutrapporten), tidningen Audionytt riktad till samtliga yrkesgrupper i hörselvården och en norsk tidskrift till personal i hörselvården. LIC-bladet som sprids till landstingsanställda och utskick i Danmark via en hörapparatfirma. Denna information skickades ut i början av höstterminen. Kursen startade till våren.

Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål?
Vi ställde i förväg upp ett urvalskriterium som prioriterade sökande bosatta utanför utbildningsorterna. Därför ställdes många från framför allt Stockholm och Göteborg utanför. Detta urvalsförfarande gjorde även att de formella förkunskaperna blev lägre, vilket föranledde många dispenser. Detta faktum gjorde kursens genomförande mer utmanande. Dessutom prioriterades yrkesgruppen audionomer framför de i kursens ämne mer välutbildade civilingenjörerna/teknikerna. En annan strävan var att anta lokala grupper, gärna en kombination av audionom/ingenjör för att underlätta laborationer, främja grupparbete/kommunikation, öka det dagliga samarbetet mellan dessa grupper och minska risken för "ensamhet" i studierna. Dessa kriterier slog väl ut, se slutrapporten för studenternas utvärdering av denna aspekt.

Hur fungerade rekryteringen?
Över förväntan. De kurser som tidigare annonserats för yrkesverksamma med traditionell undervisning har endast lockat en handfull studenter. Till denna kurs fanns intresseanmälan från 85 studenter, av vilka 36 valdes ut.

Nådde ni avsedd målgrupp?
Ja.

Vilken pedagogisk idÈ byggde kursen på?
Stor fråga som kan besvaras på många nivåer. Många olika pedagogiska idéer har använts i relation till olika moment, se slutrapporten. Grundidén var att skapa bästa möjliga förutsättningar för studenterna att lära sig själva. Det är framför allt studentens egen aktivitet som leder till inlärning. Lärarna kan vägleda, strukturera, ge kreativa uppgifter, skapa förutsättningar för en reflekterande dialog (även studenterna emellan), handleda, inspirera, ta fram fakta och dylikt för att underlätta lärandet, men det är till sist studenten som väljer hur och vad han/hon vill lära sig. Viktigt var även att knyta kursuppgifter till kunskaper relevanta för yrkesfunktionen. Att samarbeta i grupp är lärorikt och värdefullt, speciellt för distansstudenter som riskerar att bli isolerade och ensamma. Att praktiskt göra saker, tillämpa kunskap, ger mer än att passivt vara åskådare på föreläsningar eller bevittna färdigkonstruerade multimediaföreställningar. Variation är stimulerande både vad gäller arbetsformer och sättet att angripa ett ämnesinnehåll. Det skall vara roligt att lära sig. Vidare måste förtroende och respekt skapas mellan studenter och lärare. Man skall även få chansen till individuella studier och en viss valfrihet när det gäller i vad man vill fördjupa sig i. Baskrav ställs för att få godkänt på delexaminationer, däremot är det fritt fram att lära sig så mycket man orkar och har lust utöver dessa baskrav.

Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idÈ?

Att studera på distans
Distansutbildning är en stor möjlighet i framtida utbildning för framför allt yrkesverksamma som har begränsade möjligheter till längre perioder av ledighet, men behöver förnya och fördjupa sina kunskaper. Andra fördelar med distansstudier är att de som bor på långt avstånd från utbildningsorterna får tillgång till utbildning på hemorten. Det innebär minskade kostnader för resor och att dubbelt boende inte behövs. Ekonomiska vinster med denna typ av utbildning finns alltså för både den enskilde och arbetsgivaren. Utbildning på distans är inget nytt. Redan 1898 började Hermods med brevkorrespondenskurser. Den nya tekniken har öppnat vägar för snabbare informationsutbyte genom elektronisk post, fax, telefon, videokonferens med mera. Det är lätt att förblindas av den nya tekniken, men den stora utmaningen är att utforma pedagogiken så att inlärning och kunskapsutveckling verkligen sker. Ett flertal distansutbildningssatsningar har stupat på att den tekniska utrustningen alltför mycket fokuserats, medan arbetssätt, inlärningsuppgifter och lärarrollen inte i tillräcklig utsträckning utvecklats.
Distansutbildning är egentligen ett missvisande begrepp eftersom det snarare handlar om en kombination av undervisningssätt - flerformsutbildning. Det har visat sig värdefullt med personliga möten åtminstone inlednings- och avslutningsvis, till exempel två dagar på internat. Denna närundervisning kombineras sedan med arbete på hemmaplan, det vill säga på distans där en viktig del är snabb och kontinuerlig interaktion med lärare på utbildningsorten.
En distansutbildningskurs kan lämpligen innehålla individuella uppgifter och gruppuppgifter. Det har visat sig att om studerande lämnas ensamma med sina studier så är det få som genomgår kursen. Kontakten med andra kursdeltagare utan direkt lärarinblandning är viktig vid lösandet av kursens tankenötter. Dessa studiegrupper kan göras oberoende av var kursdeltagarna bor genom användningen av teknik.
Trots all teknik bygger mycket av utbildningen på det tryckta ordet. Väl vald kurslitteratur liksom en tydlig studiehandledning är viktigt. Uppgifterna ges till stor del skriftligt och svaren formuleras i text av studenterna. Läsandet och skrivandet har stor betydelse för djupinlärning, vilket inte får försummas i en IT-kurs.

Kursen startar med ett internat i Stockholm 16/1-18/1-97. Det finns flera syften med detta möte: att lära känna kursledningen och kursdeltagarna, att introducera kursens pedagogik och ämnesinnehåll, att pröva distans- och informationstekniken under handledning, att göra laborationer, att formera arbetsgrupper, att få tillfälle till diskussion och frågor med mera.
Därefter följer studier på hemmaplan. Ett projektarbete löper parallellt med studierna under hela terminen och det presenteras i grupp på det avslutande internatet. Individuella arbetsuppgifter och gruppuppgifter ingår i varje delmoment.
Inför gruppmöten skall varje person vara klar med sin individuella uppgift och därmed vara väl förberedd. Syftet med gruppmötena är att diskutera och fördjupa den inlärning som skett på egen hand. Deltagarna i gruppen bestämmer själva hur och när de vill träffas. Vid fyra tillfällen 3/2, 10/3, 7/4 och 12/5 skall de individuella uppgifterna och gruppens svar skickas in till kursledningen. Ambitionen är att kursledningen kan ge en bedömning av svaren inom en vecka.
Därefter anordnas en telefonkonferens mellan kursledningen och varje grupp. En av gruppens medlemmar ordnar adminstrationen av telefonmötet (tid och uppkoppling). Den gjorda uppgiften diskuteras och utvärderas muntligt, nästa kursmoment introduceras och eventuella frågor klaras ut. För de grupper som har tekniska förutsättningar kan en videokonferens ersätta telefonkonferensen.
Under kursens gång kan man göra instuderingsfrågor via datanätet oberoende av tid. Dessa frågor är ett stöd för inlärningen och kan vara till hjälp vid lösning av individuella inlämningsuppgifter och gruppuppgifter, men de är frivilliga.
På det avslutande internatet den 23/5-24/5 presenterar grupperna i seminarieform sina projektarbeten och försvarar dem. Varje grupp opponerar på en annan grupps arbete. Eftersom detta kursprojekt är en kombination av utbildning, utveckling och forskning, så kan flera förändringar komma att göras under kursens gång. Som deltagare har man stora möjligheter att påverka arbetsmetoder och uppläggning. Olika typer av utvärderingar kommer kontinuerligt att ske och det är viktigt att samtliga deltagare bidrar med sina erfarenheter och synpunkter. Kursledningen genomför en egen utvärdering och Distansutbildningskommittén gör därefter en självständig utvärdering utifrån sina frågor.

Figur. Kursens övergripande tidsplan och struktur. Modellen är starkt inspirerad av den distansform som Siv Dahlén utvecklat på institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet.

* En problemorienterad modell/motsvarande? Ja, se slutrapporten.

* Annan modell, vilken?
---

Hur har eventuell examination skett?
Obligatoriska individuella skriftliga inlämningsuppgifter och gruppuppgifter har fungerat som delexaminationer. För examination krävdes även fullgjorda laborationer och rapportering av dessa samt redovisning av ett projektarbete i grupp. Examinationsformen var mycket uppskattad, se slutrapporten.

Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar).
Ja, mycket väl, se utvärderingsdata från studenterna i slutrapporten.

Ingick obligatoriska träffar i kursen?
Ja.

* Hur många och hur långa?
Ett inledande internat 2 dagar och ett avslutande internat 1 1/2 dag. Se bilaga 6 och 7 för programinnehåll samt slutrapporten för utvärderingen av dessa möten. Bilaga 13 är en lägesrapport skriven direkt efter det första internatet.

* Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren?
I Stockholm där kursledningen och några studenter fanns. I princip kan internatdagarna förläggas var som helst förutsatt att det finns goda förbindelser för deltagarna och att priset är rimligt.

Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt?
Ingenting är oberoende av tid. Kursen gick på kvartsfart, vilket innebar drygt 10 timmar studier i veckan genomsnittligt. Dessa timmar kunde förläggas som studenten själv önskade på dag/kväll, vardagar, helger och så vidare. Deadlines för inlämningsuppgifter styrde och strukturerade studietiden. I slutrapporten finns ett omfattande avsnitt om studenternas tidsanvändning.

Var antagningen "rullande" eller skedde den vid fasta tidpunkter?
Ett intag inför vårterminens kurs.

Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen?
Ja, det var ett viktigt inslag, se slutrapporten. Tre former av grupparbeten förekom: inlämningsuppgifter för grupper, laborationer i grupp (eller på distans för att sedan sammanställas i grupp) och projektarbeten i grupp. Dessa moment var obligatoriska och fungerade som delexamniationer.

Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar).
Ja, modellen gynnade motivation, kunskapsutveckling och genomströmning. En omfattande utvärdering av alla dessa aspekter ges i slutrapporten.

Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade?
Alla var vana vid distansteknik och det sättet att kommunicera. Projektledaren Henrik Hansson har genomgått en kurs i "Distansutbildning för distanslärare" (5p) och är disputerad i pedagogik. Thomas Hutchins har mångårig erfarenhet av eget distanslärande dels för att kontinuerligt utveckla sin egen tekniska kompetens och dels för att på distans genomföra uppdrag åt olika intressenter. Anders Jönsson valde att studera vissa ordinarie kurser i sin universitetsutbildning på distans eftersom undervisningen inte var värd att följa samt har fått idéer av anhöriga som genomgått enklare distansutbildning. Sammantaget gav det en del erfarenheter som vägdes in i planeringen och genomförandet av kursen.

Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete?
Se punkt 3 ovan. Huvuddelen av lärararbetet stod Anders Jönsson för både vad gäller individuell handledning och bedömning av godkända prestationer. Mats Lindqvist höll i det sista momentet som bland annat innehöll laborationer med hörapparater. Arne Leijon som höll i det avslutande projektarbetet var examinator. Thomas Hutchins stod för distansteknikstöd till studenterna under hela perioden.

Har ni använt "ledig tid" (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning?
Ja, periodvis i mycket hög grad. Se slutrapporten om vilka faser som är kritiska under kursens gång och vilka förslag som ges för en lösning av detta problem.

Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar).
En stor underskattning av huvudlärarens arbetsomfattning gjordes. Dessvärre fanns ej heller någon lämplig person tillgänglig under perioden som kunde stödja huvudläraren. I övrigt var det en mycket väl sammansatt lärargrupp som med olika nödvändiga kompetenser kompletterade varandra. Värt att notera är att lärargruppsamarbetet skedde på distans under hela projektperioden. En god sammanhållning och arbetsglädje fanns i lärargruppen.

Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet?
Internet, e-post, fax, telefonkonferens, CD-Rom samt en utvärdering av småskalig och storskalig vidoekonferensteknik.

Har valet av teknikstöd förändrats efter det att ansökan beviljats?
Utvecklingen av internetdelen har varit större än det från början var planerat. IT-teknik har även använts i utvärderingen i form av en enkät som fylls i på nätet och postas från dator samt datorintervjuer där deltagarnas muntliga svar lagras på hårddisk, se slutrapporten.

Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt?
Nej, inte under kursens genomförande om man bortser från arbetstoppar (som är ett organisatoriskt problem). Efter kursen har virus spridits med e-post och lett till datorstopp och reparationer för lärare och utvärderare. Dessa är frustrerande avbrott som tar tid och kostar pengar. Blixten slog ned i teknikansvariges anläggning under sommaren och slog ut en stor del av denna.

Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen?
Ja, för en delgrupp, se slutrapporten.

I så fall, på vilket sätt?
Ovana, okunskap, inte haft tillgång till utrustning, teknikhaverier, "brandväggar" som hindrar att datainformation kan hämtas och lämnas från sjukhus som är den vanligaste arbetsplatsen för de studerande med mera, se slutrapporten.

Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde?
Nej, inte utifrån de förutsättningar som studenternas utrustning gav. I en utvecklad teknikmiljö är ljudmöjligheter på hemsidorna önskvärt. Se även frågan nedan.

Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort?
Vårt upplägg var det mest avancerade med tanke på kursdeltagarnas utrustning, vilket är det som bestämmer nivån. Den använda IT-tekniken fyllde väl vårt syfte. Om mer avancerad datorutrustning funnits hos deltagarna hade en självklar utveckling varit att tillföra ljud och ljuddemonstrationer i internetupplägget samt rörliga bilder/desktopvideo. En simultan datorwhiteboard-funktion var även önskad av en del studenter, så att man från olika datorer kan se en bild successivt växa fram och själv bidra från sin arbetsstation. Se slutrapporten.

Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)?
Helt utan svårigheter. Det externa samarbetet var en förutsättning för att projektet överhuvudtaget skulle kunna genomföras.

Hur togs projektet emot i den egna organisationen?
Positivt.

Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?)
Gruppen hade inga problem av denna art.

Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet?
Utmärkt. Effektivt och givande för alla parter. Samtliga inblandade samarbetade på distans, vilket gav ytterligare erfarenhet av att denna form är mycket användbar.

Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet?
950.000:-.

Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader.
Total kostnad = tilldelade medel + lärarlön 50% under ett halvår. Samtliga erhållna medel har investerats i utveckling och utvärdering av pedagogik och teknik för distansutbildning samt till nyutvecklade läromedel.

Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form.
Troligen dyrare på grund av den djupinriktade individuella handledningen. Men kostnaden beror i högre grad på studentantalet i distansutbildning jämfört med traditionell utbildning.

Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat?
34 av 36 = 94%.

Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna?
Ja.

12. Studerandes synpunkter på kursen (viktigt att samtliga frågor besvaras inom detta frågeområde om ni genomfört en kurs).

Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning?
Stor nytta, se slutrapporten.

Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet?

Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen?
Mängder av data i citat- och sifferform finns i slutrapporten för denna fråga i relation till olika aspekter av kursen. På en högre abstraktionsnivå, "primära fördelar med distansutbildning", har följande kommit fram från studentperspektiv (dock utan några uppgifter om "vanlighet", ej heller i någon rangordning):

- Att kunna studera på hemorten
- Att kunna kombinera studierna med arbete
- Att kunna kombinera studierna med familjeliv
- Att själv bestämma inlärning- och inläsningstakt
- Mer individanpassad lärarkontakt
- Låga kostnader
- Samarbete över nationsgränser
- Tidseffektivt
- Kollegialt samarbete på avstånd
- Att överhuvudtaget kunna delta i vidareutbildning

Det "viktigaste "som man lärt sig i kursen, enligt en öppen fråga, var bland annat det tekniska faktaspråket, signalteoretiska faktakunskaper, mätmetoder, problemlösning, distansteknik och samarbete med andra yrkesgrupper (se bilaga 11, fråga 31).

70% procent av deltagarna gav slutomdömet "Mycket bra" om kursen och 30% gav slutomdömet "Ganska bra".

Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen?
Mängder av data i citat- och sifferform finns i slutrapporten för denna fråga i relation till olika aspekter av kursen. På en högre abstraktionsnivå "primära nackdelar med distansutbildning" har följande kommit fram från studentperspektiv (dock utan några uppgifter om "vanlighet", ej heller i någon rangordning):

- Att få svar på kortfrågor är omständigt
- För lite diskussioner
- Ensamhet
- Att inte träffa andra kursdeltagare och höra deras frågor
- För lite föreläsningar
- Tekniska problem
- Saknar direkthjälp och kontakt med lärarna
- Bristande vana
- Extensiva studier

13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna

Utifrån vår utvärdering av studenternas upplevelser och erfarenheter samt vår egen lärarerfarenhet, levererar vi följande 52 slutsatser, råd och uppslag om distansutbildning:

1. Förhandsinformation. En tydlig och tidig information i tidskrifter eller liknande om kursens innehåll och uppläggning är mycket viktigt för att få många sökande, för att de sökande skall kunna förhandla med sin arbetsgivare om studieledighet och för att skapa realistiska förväntningar på kursen. Speciellt viktigt är det att informera om den teknik och den pedagogik som kommer att tillämpas i distanskursen, eftersom få har erfarenhet av detta sätt att studera.

2. Högskolevana och förkunskaper. Studenternas grad av högskolevana och förkunskaper i ämnet är mycket viktiga faktorer för lyckade distansstudier. Det är lättare att "lyckas" med distansutbildning som ges till redan utbildningsstarka i universitets-/högskoleorter medan det kräver större insatser för att lyckas i utbildningsinsatser riktade till dem som inte har högskolevana och dessutom en äldre utbildning. Betydelsen av högskolevana och förkunskaper är större för distansutbildning än för vanlig utbildning, eftersom distansstudenten arbetar mycket på egen hand. Student-lärar-relationen i distansutbildning liknar mycket den form som används i högre utbildning, nämligen den självständigt forskande doktoranden och dennes handledare. Självdisciplin, struktureringsförmåga, egna initiativ samt förmåga att självständigt formulera och lösa problem är några av de egenskaper en distansstudent och en doktorand behöver utveckla.

3. Lärarnas kunskap om målgruppen. För att kunna anpassa utbildningen efter kursdeltagarnas förutsättningar och behov krävs ingående kännedom om målgruppens förkunskaper, högskolevana, teknikvana, yrkesroll med mera. Eftersom distansutbildning ofta vänder sig till yrkesverksamma personer i behov av vidareutbildning för att förbättra sin yrkesfunktion, krävs i tillägg till kunskaper om formell utbildning även kännedom om yrkets krav och förutsättningar. En yrkespraktik kan se mycket olika ut i skilda delar av landet, vilket måste beaktas.

Studenternas skäl till att välja distansutbildning. Följande skäl ansågs viktiga för studenterna vid ansökan till distanskursen:
- Nödvändig kompetensutveckling (100% av de antagna).
- Att själv kunna bestämma när studietiden skall förläggas (93,6%).
- Att inte behöva ha dubbla boendekostnader (93,6%).
- Att kunna kombinera studierna med arbetet (93,5%).
- Att slippa resor till utbildningsorten (93,5%).
- Att det verkar intressant (93,5%).
- Att studierna går att kombinera med familjelivet (77,4%).
- Att studierna går att kombinera med det social livet (74,2%).
- Att det ansågs billigare med distansstudier för den privata plånboken (71%).
- Att det ansågs billigare för arbetsgivaren (67,7%).
- Att man kan bestämma över studietakten själv (61,3%).

5. Vikten av ett första möte.
Ett inledande internat klargör kursens syfte, ger personlig kontakt mellan lärare och studenter, ökar studiemotivationen och underlättar den kommande distanskommunikationen som blir mindre anonym i de fortsatta studierna. Ett direktmöte mellan studenterna ökar förutsättningarna för att gruppsamverkan skall fungera på distans.

6. Personligheter.
Foton på deltagare och kursledning samt en kort självpresentation från var och en publicerade på kursens internetsidor, minskar anonymiteten i distansstudierna och stödjer minnet om vem som var vem efter en inledande träff.

7. Studiekamrater
Kontakten med studiekamrater är viktig för motivation, genomströmning och kunskapsbildning, men den skapas inte spontant mellan studenter på distans. Obligatoriska gruppuppgifter skapar den sammanhållande länk som ger anledning för studenterna att ta kontakt och kommunicera med varandra.

8. Närgrupper och distansgrupper.
Två sorters studentgrupper kan bildas på en distansutbildning: 1) grupp bestående av studenter som arbetar på samma arbetsplats, 2) grupp av enskilda på olika arbetsplatser som samarbetar på distans. För den sistnämnda gruppen är det viktigt med ett inledande personligt möte för att skapa samhörighet. Båda grupperna har sina för- och nackdelar. Att spontant träffas på arbetsplatsen och informellt kunna diskutera kursens innehåll är effektivt och kan öka det dagliga samarbetet även efter genomgången kurs. Distansgruppen behöver ett mer formellt sätt för att samordna sitt arbete. Ett samarbete på distans kan vara mycket givande eftersom det ofta är helt olika arbetssätt och traditioner som möts. I projektet har det visat sig att samarbete över de nordiska landsgränserna, inkluderat tre olika språk (danska, norska, svenska), har fungerat mycket väl. I praktiska uppgifter som till exempel laborationer är en lokal studiegrupp speciellt betydelsefull.

9. "Live-kontakter".
I distansutbildning är den mänskliga kontakten viktig för studenternas motivation. Direkta träffar eller telefonkontakt är därför viktiga komplement till den asynkrona dialogen via e-post, fax eller brev.

10. Studentprioriteringar i inlärningen.
Uppgifter som inte är obligatoriska tenderar att helt bortprioriteras på grund av tidsbrist eller låg grad av motivation. Viktiga inslag bör därför betonas av kursledningen genom att de görs till obligatoriska delmoment i kursen. Graden av styrning från kursledningens sida är beroende av studentgruppens högskolemässighet.

11. Deadlines strukturerar studenternas arbete
Fasta inlämningsdatum hjälper studenterna att organisera sina studieinsatser. Utan deadlines riskerar man att studenterna uppskjuter uppgifterna och många förlorar till slut intresset att göra dem, vilket leder till avhopp.

12. Deadlines för kursledningen.
Ett rimligt krav från kursdeltagarnas sida var att nya uppgifter till ett kommande moment får uppdateras av kursledningen endast fram till ett fastställt datum. Därefter skall studenterna i lugn och ro kunna koncentrera sig på de givna uppgifterna, utan att få nya uppgifter med kort varsel.

13. Ökad eller minskad studentaktivitet.
Den frihet som distansstudierna innebär kan leda till två motsatta studentattityder. Minskad aktivitet på grund av lägre grad av kontroll från lärarnas sida och en dålig självdisciplin eller ökad aktivitet stimulerad av kreativa uppgifter och en personlig och snabb handledning.

14. Förväntningar och erfarenheter av kursinslag.
Den skattade personliga svårighetsgraden för olika faktakunskaper som till exempel för fysik och matematik stämmer ganska väl med den upplevda erfarenheten efter genomgången kurs. Däremot missbedömer man kraftigt svårighetsgraden för arbetsformer såsom det individuella studiearbetet, grupparbeten samt laborationer på distans.

15. Telefonen i distansutbildning.
Huvuddelen av kommunikationen mellan lärare och studenter har skett med e-post. Telefonen har använts som komplement när saker och ting bäst klaras ut muntligt. Telefontekniken är tillförlitlig och väl utbredd, men telefonsamtal har nackdelen att störa ett planerat arbetsschema. Det visade sig att ett uppföljande telefonmöte med studiegrupperna efter en första tids distansstudier hade stort värde för att identifiera och lösa uppkomna problem och ge liv åt den "stumma" kursen. För att förhindra avhopp är det viktigt att kursledningen regelbundet "hör av sig" muntligt till deltagarna. Förutom utvärdering och stöd är ett telefonmöte ett utmärkt forum för kortare faktagenomgångar, summering av tidigare avsnitt och introduktion till nästa avsnitt. I detta sammanhang fungerar telefonmöten lika bra som videokonferenser och är betydligt mer lättillgängliga och billiga.

16. Andras frågor - ett inlärningstillfälle.
I en distansutbildning finns risken att man missar ett inlärningstillfälle som består i att de andra kursdeltagarnas frågor till kursledningen och de svar de genererar inte når någon annan än frågeställaren. Att ställa bra frågor är svårt och det krävs att man kan ämnet. I kursen visade det sig att det var ytterst få som utnyttjade det allmänna "frågeplanket" som fanns på internetsidorna i anslutning till varje moment. Ett sätt att öka denna viktiga aktivitet är att göra det till ett obligatoriskt moment i kursen att ställa tre allmänna frågor i varje delmoment. Dessa frågor skall inte kunna besvaras genom tillgänglig kurslitteratur (det blir då också en kontroll på att studenten läst litteraturen). Träning i frågekonstruktion är lika viktigt som att lära sig svara. Frågor ställda av andra kursdeltagare finns det tillfälle att ta del av på de närmöten som anordnas (inledande/avslutande internat) eller i en telefonkonferens.

17. Röstbrevlåda och muntlig frågestund.
En teknik som inte prövats, men som kanske kan lösa problemet med kontinuerlig muntlig kontakt, att lyssna på andras frågor och få summeringar och introduktioner av kursmoment, är att använda sig av en kombination av telefonmöte och telefonsvarare. Det är viktigt att läraren kan avgränsa sin telefontid till ett minimum, därför bör telefonmöten vara i förväg strukturerade till en viss regelbunden tid under kursens gång. Vid denna tid kan telefonen vara öppen för allmänna muntliga frågor som det är fritt fram för vem som helst att samtidigt lyssna av eller delta i. Som komplement kan läraren regelbundet spela in på telefonsvarare förändringar, nyheter, summeringar, introduktioner och dylikt i fas med kursens framskridande. Det är då möjligt för läraren att arbeta i lugn och ro samtidigt som studenterna när som helst och från vilken plats som helst kan ringa upp telefonsvararen, höra den välkända rösten och få förnyad information.

18. Vikten av en avslutande träff.
Det avslutande mötet var mycket uppskattat bland annat för att: få en summering av kunskaperna, åter träffa de människor man kommunicerat med, få presentera projekt för varandra, utbyta förvärvade kunskaper och erfarenheter från kursen samt att uppleva en tydlig och konkret avslutning på kursen.

19. Mitt-träff?
Vår erfarenhet är att de inledande och avslutande mötena var mycket viktiga. Ett vanligt önskemål var att en "mitt-träff" också skulle varit med i kursuppläggningen. Ju fler möten desto mindre distanskurs och dessa riskerar även att utesluta de studenter som har långa och dyra resor, för vilka distansutbildning är speciellt riktad. Därför bör en eventuell mitt-träff vara frivillig.

20. Boka alla tider före kursstart.
All tidsmässig planering för kursen måste vara klar i förväg. Eftersom studenterna bor på vitt skilda ställen och har ett fullbokat arbetsliv, finns det små möjligheter att sammankalla till ett extra möte om det inte från början varit inlagt i planeringen.

21. Kursutveckling och läromedel.
Kursutvecklingen är mer kostsam för distansutbildning än för vanlig undervisning. Men kursmaterialet är å andra sidan vid nästa tillfälle lättillgängligt, välstrukturerat och kan enkelt uppdateras och förbättras. De tekniska möjligheterna att skapa intressanta och kreativa multimedialäromedel är enorma. På detta område har utvecklingen knappast mer än börjat. I tillägg till teknisk och pedagogisk kompetens och fackämneskunskaper krävs inom detta område även sinne för det konstnärliga. Färg, form, ljud och andra uttryck måste regisseras enligt ett gott manus.

22. Teknisk förutsättning.
En minsta gemensam teknisk plattform måste identifieras hos målgruppen före kursstart och utifrån denna byggs det distanstekniska systemet.

23. Tekniska kunskaper och färdigheter.
Distansutbildning kräver att studenterna redan kan eller parallellt lär sig hantera teknik såsom datorer med olika program, e-post, internet med mera. Om detta inte kan förutsättas bör kursen innehålla en introduktion och ett stöd för detta.

24. Tekniskt stöd från kursgivare.
Det är viktigt att kursgivarna kan erbjuda teknisk support till studenterna under kursens gång. En rad frågor och problem som inte kan förutsägas kommer att dyka upp under kursperioden och det krävs snabb och förlösande rådgivning för hur detta skall hanteras. Lyckas man inte snabbt lösa de löpande tekniska problemen finns det stor risk för avhopp.

25. Ny och gammal teknik samtidigt.
Både äldre och nyare teknik används parallellt av studenterna. Kursen måste planeras för detta. Ofta finns en mer avancerad teknisk utrustning på arbetsplatserna med datorer, internet, e-post och så vidare, men studietiden förläggs mest i hemmiljö där den tekniska utrustningen inte är lika utbyggd och aktuell. Det innebär att studenterna till stor del arbetar med papperskopior utskrivna från internet och e-postsystemet, vilket ger en helt annan struktur och arbetsform än den framför datorn. På sikt blir distanstekniken alltmer utbredd, men det kommer att ta lång tid innan datorer, internet och e-post blir lika vanligt som telefonen i svenska hem. En ojämn fördelning av den privata tekniska utrustningen mellan olika samhällsgrupper kan förväntas bestå.

26. Teknisk sårbarhet.
Tekniken är inte tillförlitlig. Under testperioden har enbart vad gäller kursledningens utrustning följande hänt: fyra kraschade datorer, en hel teknisk anläggning utslagen av blixtnedslag, tre datorer virusangripna (varav 72 smittade filer på en dator). En ny erfarenhet är att virus sprids med bilagor till e-post (till och med centralt från Distansutbildningskommittén till alla pågående projekt i riket!). Under arbetet med detta dokument har datorn "hängt sig" minst ett 20-tal gånger med omskrivningar och extra arbete som följd. Helt klart är också att de 36 studenterna vid många tillfällen upplevt "teknikfrustration".

27. Olika datorformat
I ett stort samarbete med datorkommunikation uppstår problem med att skicka, öppna och hantera information på grund av användarnas olika datorer, program, kunskaper och vanor. Detta kan vara frustrerande och tidsödande.

28. Snabbhet och inaktualitet.
De snabba kommunikationsformerna innebär att ett flertal versioner av ett informationsinnehåll snabbt kan spridas och samexistera, vilket ställer till svårigheter. Det är viktigt att den information som skickas ut är genomtänkt och färdig i så stor utsträckning som möjligt för att undvika förvirring. Man bör även datummärka sina dokument/filer med scheman/internatprogram och dylikt för att kunna identifiera vilken som är den mest aktuella versionen.

29. Desktopvideotekniken behöver utvecklas.
Det småskaliga videokonferenssystemet som testades höll inte tillräcklig bildkvalitet för att fungera i ett seminarium mellan två grupper av storleksordningen 4-6 personer i varje. Bildernas uppdatering var för långsam och bilden hade för dålig upplösning för att man skulle kunna se de andra personernas ansiktsmimik, vilket är en viktig feedback i ett levande samtal. Inte heller ljudåtergivningen är tillräcklig om man inte kompletterar utrustningen med förstärkare, högtalare och mikrofoner av hög kvalitet. På sikt kan man ändå räkna med att denna teknik förbättras och är billig nog för inköp till många arbetsplatser och hem.

30. Storskalig videokonferensteknik: bra teknik, låg tillgänglighet.
Det storskaliga videokonferenssystemet (Kungliga tekniska högskolan) fungerade perfekt både ljud- och bildmässigt mellan USA och Sverige. Anläggningar med denna kapacitet är dock extremt dyra både i inköp och drift, vilket gör att de endast finns på ett fåtal platser i landet. Sådana anläggningar kräver även speciella lokaler. För enstaka expertkontakter från olika delar av världen är det ett bra alternativ, men det har den nackdelen att studenterna måste resa till de centraliserade anläggningarna.

31. Lärargruppen och dess arbetsfördelning
Många kompetenser är inblandade i en distansutbildning, därför är en lärargrupp centralt. Pedagogisk och distansteknisk expertis behövs generellt i alla distanskurser. För varje ämne behöver en grupp handledande lärare rekryteras som för den direkta ämnesmässiga kommunikationen med studenterna i relation till de uppgifter som skall genomföras. Dessutom behövs en examinator som avgör godtagbara kunskapsnivåer på studentprestationerna i relation till kursens syfte och nivå. En livlig och öppen kommunikation dessa personer emellan är helt nödvändig för att kvaliteten på kursen skall vara hög och för att den skall kunna genomföras.

32. Lärargrupp på distans.
Det går utmärkt att bedriva distansutbildning med ett lärarlag som samarbetar på distans. De flesta i lärarlaget kände inte varandra före projektet och träffades bara några enstaka gånger under projektets gång, trots detta upplevde samtliga en stark gemenskap och arbetsglädje. En intensiv e-postkontakt har föregått mellan de involverade där idéer snabbt utbytts och omformats till praktisk tillämpning. E-postskörden hos kursledningen har, för perioden september 1996 - september 1997, rört sig om mellan 350-1000 ingående e-postbrev per person och ungefär lika många utgående. De fem personerna i kursledningen har totalt hanterat cirka 5600 e-post-försändelser under projektperioden. Tack vare e-postfunktionen har ett sådant idéutbyte på distans varit möjligt både kvantitativt och kvalitativt. Dessutom har denna kommunikation skett till en obetydlig driftskostnad i jämförelse med vanliga brev.

33. Lärargrupp på distans - en kvalitetssäkring i utbildningen.
Genom att kunna rekrytera lärare på basis av kompetens snarare än institutionstillhörighet, oavsett var de befinner sig i landet eller i världen, öppnas möjligheter för att finna de för ändamålet bäst lämpade. Ett dynamiskt utbildningssystem bör öppna upp för lärare utanför det egna geografiska territoriet och tillåta en mängd projektanställda externa lärare som samarbetar i gemensamma utbildningsprojekt.

34. Läraren en nyckelperson.
En distansutbildnings kvalitet står och faller med lärarnas fackmässiga och pedagogiska kompetens. Ingen teknik kan maskera detta faktum.

35. Datorkropp.
Vår kropp är inte byggd för att sitta dygnet runt framför datorn och svara på e-post från studenter eller liknande. En av lärarna har fortfarande, 4 månader efter kursens avslutning, problem med höger arm (inflammerat muskelfäste) efter långa och fysiskt ensidiga arbetspass. Det är lätt att engagera sig så starkt i svaren att man glömmer att tänka på sin egen hälsa. Ibland kan det även upplevas som att man helt enkelt inte har något annat val än att arbeta tills det oändliga lärarjobbet är klart.

36. Det är lättare om det är kul.
Förutom öppenhet, effektivitet, kunnande och respekt för andras kunskapsområden, så är humor en tillgång för distansläraren i ett lärarlag. Vi som drivit projektet har lärt oss mängder och dessutom haft roligt tillsammans. Naturligtvis skall det skapas en entusiasm för ämnet och lärande som smittar av sig till studenterna. Vår efarenhet är att många tyckte att det var roligt att studera. Allt för många har tråkiga erfarenheter av utbildning och skola, vilket hämmar en ambition mot "livslångt lärande" för alla.

37. Spräng gränser!
Samarbete över ämnesgränser är stimulerande och utvecklande. I kursen fungerade samarbetet väl mellan de inblandade institutionerna och externa experter. Flera studenter rapporterade att samarbetet mellan yrkesgrupper ökat på den egna arbetsplatsen som en följd av kursens uppgifter och i synnerhet de tvärvetenskapliga grupparbetena. Minskat revirtänkande gynnar kunskapsutvecklingen såväl i den akademiska världen som i sjukhusvärlden (där de flesta av studenterna arbetar).

38. E-postkompetens.
För att effektivt utnyttja e-postmediet behöver användaren kunna strukturera sin textuppläggning väl. Det är viktigt att kunna formulera tydliga frågor och ge ett sammanhang kring frågekomplexet. Denna färdighet utvecklas efter hand, men den kan inte tas för given inledningsvis i en distanskurs. En inledande övning i textframställning för e-post kan vara lämpligt i en distanskurs. Lärarens möjligheter att möta varje individs behov ökar om e-post-inflödet består av lättlästa e-postbrev som innehåller konkret och relevant information.

39. E-post-laviner vid deadlines hotar "dränka" läraren.
Deadlines för inlämningsuppgifter är viktiga för studenternas strukturering av sina studieinsatser. Den ojämförligt högsta graden av korrespondens mellan lärare och elev sker i anslutning till deadlines. Det gör att en lärare inte ensam hinner med att snabbt besvara alla i en distansgrupp på till exempel 36 studenter. Man kan undvika problemet genom att anlita fler distanslärare i anslutning till deadlines. Det kan dock vara en nackdel att föra in lärare som inte upprättat en personlig relation till studenten och som inte känner till de tidigare personliga diskussionerna i ämnet som föregått inlämningsuppgiften. Ett annat alternativ för att undvika e-post-laviner vid deadlines är att läraren sätter olika deadlines för olika delgrupper av studenter och på så sätt skapar en jämnare arbetsbelastning.

40. E-post: Att kombinera allmänna och specifika svar till studenterna
Uppgifter med "facit" bör skrivas utförligt på ett sådant sätt att de kommenterar studenternas eventuella missuppfattning med allmänt hållna förklaringar. På så sätt kan man nedbringa den direkta e-post-kommunikationen med studenterna till de fall som behöver speciella förklaringar och som inte har ett allmänt intresse. Alla studenter bör dock få ett personligt e-post som hänvisar till det "allmänna" facit. De mest kreativa uppgifterna är det dock svårt att skriva ett allmänt "facit" till. Dessutom finns det en svårighet i att möta varje individ på dennes kompetensnivå med ett allmänt "facit.

41. Utveckla e-postmediet för kunskapsöverföring.
Det finns otroligt mycket mer än text att förmedla i en e-postförsändelse som kan förtydliga en kunskapsöverföring och stödja inlärningen, såsom speciellt framtagna kalkylexempel, bilder och liknande. En del pilotförsök av detta slag slog mycket väl ut i kursen.

42. Utveckla hemsidan på internet med ljudinslag.
De skapade hemsidorna på internet var uppskattade och en bas för mycket av det som hände i kursen. Ett önskemål är att tillföra ljud till hemsidorna för att med muntlig information bättre nå dem som föredrar att lyssna in information framför att läsa den. Till exempel kan det finnas förinspelade översiktliga föreläsningar att konsultera. Till dessa muntliga redogörelser kan man koppla relevanta animeringar och stillbilder. Det är alltså fråga om både en utveckling av läromedel och en utveckling av sättet att kommunicera kunskap.

43. En distanskurs är personlig.
Distanslärare som har en personlig, djupinriktad och omfattande dialog med studenterna under en längre tid via e-post och/eller telefon upplever att de känner sina studenter mer än om det varit en vanlig kurs, trots att de endast träffats någon enstaka gång. Denna intimitet upplever även studenterna.

44. Individualiserad distansutbildning begränsar studentantalet.
Om lärarambitionen är att ge varje student handledning och stöd utifrån dennes kunskapsnivå finns det en gräns för hur stora grupper som kan antas till kursen. Huvudlärarens arbetsuppgift i denna kurs motsvarar arbetsinsatsen för en brevskrivare med 36 brevvänner som samtidigt kräver utförliga och individuella brevsvar med korta intervall mellan varje brevväxling.

45. Laborationer på distans kräver lokal assistans.
Laborationer kräver att studenterna har tillgång till teknisk kompetens på hemorten för hjälp med uppkoppling och liknande.

46. Översyn och kommunikation om laborationsutrustning.
Kontakt mellan läraren och de personer som hjälper studenterna på hemorten med teknisk utrustning är nödvändig innan laborationer genomförs. En noggrann inventering av utrustning måste göras och laborationerna kanske modifieras så att de går att utföra på aktuell utrustning.

47. Styrdokument för praktiska moment.
Väl utformade anvisningar och protokoll är nödvändigt vid laborationerna.

48. Distansutbildning passar inte alla.
Exempelvis är det inte en lämplig utbildningsform för studenter som vill ha mycket traditionell undervisning (föreläsningar).

49. Tidskrävande.
Distansutbildning tar betydligt mer tid än vad studenter och lärare inledningsvis tror.

50. Den teknisk-pedagogiska modellens användbarhet.
Den använda pedagogiska modellen och det distanstekniska upplägget som helhet fungerade mycket väl och det finns starka skäl till att denna generella form skulle fungera väl även med andra ämnesinnehåll.

51. Datorintervjuer.
Utvärderingsintervjuer via ljudutrustad dator med lagrade muntliga öppna frågor ger möjligheter att fånga in studenternas berättande svar, vilket tillför data som går förlorade med skriftliga och hårt strukturerade utvärderingssätt. Denna "screeningintervju" är tids- och kostnadseffektiv. Metoden har öppenhet för oväntade svar, kan användas vid stora grupper och kan ligga till grund för fördjupade "riktiga" (synkrona) intervjuer.

52. Skilda presentationsformer.
Det är uppenbart att en datorversion och en tryckt version av ett informationsinnehåll måste organiseras annorlunda. Denna erfarenhet har både studenterna som skrivit ut material från internetprogrammet och dess logik och vi i kursledningen som skrivit/programmerat två versioner av utvärderingen. Förutom de olika sätten att orientera sig på nätet respektive i boken, är det stora skillnader vad gäller lämpliga typsnitt, grad av upplösning, färgval (bör även fungera för svart-vita kopior), mönster samt disposition på datorskärmens storlek jämfört med det vanliga A4-pappret. Att skriva för och bäst utnyttja det tryckta mediet respektive det elektroniska mediet kräver således olika kompetenser och ett dubbelarbete.

Resurser
Tillräckligt med tid och pengar måste avsättas.

Teknik
Tillgång till teknisk utrustning som ger verktyg för en "pedagogisk verkstad" med syftet att konstruera nya läromedel samt teknik för distanskommunikation, underhåll och drift av denna teknik samt kontinuerlig nyinvestering i teknik som bör betraktas som färskvara.

* Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer?
Som ovanstående punkt, men med medel avdelade för "drift" - lärar- och teknik-kostnader. Inga byråkratiska hinder för användandet av lärare utanför den egna organisationen.

Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja?
Se nedan.

* Att standardisera den tekniska utrustningen som skall användas av kursledning och studenter, för att minimera hinder i informationsflödet.
* Att höja den tekniska kompetensen vad gäller IT-teknik hos studentgrupper och lärare.
* Att tekniken är tillförlitlig och stabil.
* Att tekniken som skall användas är billig i inköp och drift.
* Att tekniken som skall användas är lätt att sköta.
* Att distanstekniken är väl utbredd, inte bara på arbetsplatser utan även i hemmen.
* Att skapa ett högskolemässigt och självständigt studiesätt hos studenter som länge varit utanför skolan och har en traditionell bild av hur utbildning går till.
* Att öka kvaliteten på kommunikationen mellan studenter och lärare.
* Att skapa mänsklig kontakt och samhörighet/delaktighet på distans.
* Att det tillskapas tillräckligt med tid och pengar för utveckling, förnyelse och utvärdering av distanskurser.
* Att förena många medier till en överskådlig och begriplig helhet, t ex internet, datorprogram, e-post, telefon, video, böcker, kompendium mm.
* Att utveckla kompetens för att finna, värdera och kritiskt granska den mängd information som finns tillgänglig inom ett kunskapsområde under en rimlig tidsperiod.
* Att rätt balansera styrning och struktur från kursledningens sida mot studenternas frihet och kreativitet.
* Att på ett rakt och snabbt sätt som lärare få feedback på hur olika studentuppgifter tas emot känslomässigt, för att i tid kunna hjälpa och stödja i studierna.

* Enkät om studenternas förväntningar och förkunskaper före kursstart.
* Telefonintervjuer med studiegrupper efter en tids erfarenhet som distansstudenter.
* Summerande gruppintervjuer om den använda distanstekniken.
* Individuell datorintervju.
* Diagnostisk kunskapsenkät före och efter kursen.
* Enkät efter genomgången kurs.
* Analys av kvantitet och kvalitet i e-postdialogen mellan studenter och lärare.
* Videofilmad utvärderingsdiskussion med hela gruppen och samtliga lärare.
* Egna lärarerfarenheter från hela lärargruppen (fem personer).

Se slutrapporten för konkreta frågeställningar, resultatredovisning och tolkning av svaren.

* Vår rapport finns i två helt olika former: 1) som trycksak och 2) som el-produkt (internet/CD-rom). Skaffa båda och jämför de båda mediernas för- respektive nackdelar. Kontaktpersoner: